Kemisk energi

Kemisk energi – Rebecca 7c

1.      Gasen som är viktig för både människor och djur heter syre.

2.      Människorna tillhör de heterotrofa organismerna.

3.      Antalet bilar på jorden påverkar växthuseffekten pga det fossila bränslena som släpps ut varje gång man använder bilen. Ju mer bilar det finns, ju mer fossila bränslen släpp ut och det gör att atmosfären blir tunnare och tunnare och det gör att värmen ökar för att den varma luften inte längre kommer ut.

4.      När solens energi omvandlas till kemisk energi så lagras det på i sockret. Sockret innehåller energi och fritt syre.

5.      Gasen som djuren producerar heter koldioxid och tillverkas när djur och människor andas ut, det blir restprodukten av det som samlas upp i kroppen.

6.      Forskarna är oroliga över växthuseffekten på grund av den ökande mängden av utsläpp.

7.      Solljuset är en av utsättningarna för att vi fortfarande kan leva eftersom att vi behöver solljus för hälsan och även för att jorden skulle dö ut pga det kallheten om vi inte hade någon sol.

8.      Kvinnan i fönstret tar hand om sina blommor. Blommorna behöver kvinnan för att hon andas ut koldioxid, även för att hon vattnar den. Men kvinnan behöver även blomman för att den ger henne syre. Blomman behöver stå i fönstret så att den får solljus så att den sen kan producera syre.

1.      a) Skogsavverkning i stor skala på jorden.

2.     c) de är facktermer.

3.    b) det som beskrivs sker nu men inte senare.

4.      g) växthuseffekten

5.      Jag kan ha användning av den här texten när jag ska göra en redovisning eller faktatext. Eller om jag helt enkelt bara vill få reda om lite mer om växthuseffkten.

6.      b) att kort förklara ett svårt begrepp

naturkraft

 Vindkraft

Vindkraft är en förnybar energikälla som ökar mest i världen. Man använder den för att minska koldioxidutsläppen.

Man började använda den på 1200-talet i Europa och man använder den fortfarande på samma sätt.

Vid början av 2014 i Sverige hade man 2663 stycken vindkraftverk i Sverige.

Man använder den för att minska koldioxid utsläppen och för att minska kostnaden.

Vindkraftsproduktionen blir högre och totalkostnaden blir lägre när man använder vindkraft.

När man placerar ut dom är det viktigt att man placerar den någonstans där det är blåsigt eftersom att den drivs av vind.

Ursprung

Att utnyttja energin från vinden är en gammal konst som kommer ifrån Kina och Japan och har funnits i drygt 3000 år.

När det kom till Europa så blev det en av de viktigaste energikällorna och var det ända till 1800-talet.

Fördelar

Det finns vind överallt och det är naturvänligt och förstör inte växthuseffekten.

Vindkrafter behöver inte heller något hjälpmedel förutom ett aggregat och anslutningen till elnäten. Det sänker också tillverkningskostnaden.

Nackdelar

Vinden har ett lågt energivärde och det gör att man måste ha många vindkraftaggregat för att få stånd till en så betydande elproduktion.

Det kräver stor yta på grund av vindens låga effekttäthet.

Vindkraftverken syns och bullrar, och det leder till att dom som stör sig på det antyder att det är miljöstörande..

Man kan inte heller kontrollera när det blåser och inte.

Vattenkraft

Vattenkraft är den största energikällan av förnybar energi.

Den svarar för 45% av Sveriges elproduktion.

Det finns ungefär 1800 vattenkraftverk i Sverige.

I Luleälven så ligger kWh på 13,2.

När man gör vattenkraftverk så förändrar man naturen runt vattnet. Om det finns någon flod nedanför så kan det lätt hända att den

Metoden har använts sedan slutet av 1800-talet.

Fördelar

Man kan delvis enkelt utvinna en stor del förnybar energi utan att det påverkar växthus effekten. Den är lättreglerad och har därför en väldigt effektiv eftersom att den går att styra, det är inte så med vindkraften.

Den är energität och billig, även när den är nybyggd.

Nackdelar

Byggnaden gör ingrepp i miljön och kan även förstöra djurlivet i vattnet.

Människors försörjningsmöjligheter förändras negativt av effekter nedanför dammbygget som dåligt fiske och dålig vattenkvalité.

Dammarna kan sprida farliga sjukdomar som malaria.

Källor

http://www.eon.se/om-eon/Om-energi/Energikallor/Vattenkraft/

http://www.svenskenergi.se/Elfakta/Elproduktion/Vattenkraft1/

http://fera.nu/fragor-svar/28/

http://vattenkraftverk.wordpress.com/fordelar-och-nackdelar/

http://vagkraft.wordpress.com/2012/01/11/fordelar-och-nackdelar-med-vagkraft/

John Logie Baird - tankekarta

Svar till frågor:

1.

2. Det sista försöket fungerade bäst, jag märkte att större mängd citronsyra gjorde så att det brusade mycket längre, och om man rörde om i bägaren så blev effekten större.

3. Jag hade ingen större felkälla förutom trångt utrymme, eftersom att vi satt två vid samma bord så blev det för trångt när man skulle utföra experimentet.

4. Om jag skulle ha gjort om undersökningen så skulle jag ha tagit en 100ml bägare istället för en 250ml och mindre vatten.

Utvärdera labben i din blogg när du genomfört undersökningen!

1. Redovisa dina mätvärden i en tabell! (gör tabellen i pages, numbers, excel eller gör tabellen med papper och penna och fota av och lägg in i bloggen

2. Vilket resultat fick du?

3. Finns det någon felkälla i din undersökning?  Förklara varför det är en felkälla?

4. Skulle du göra på något annat sätt om du fick göra om undersökningen?

Växthuseffekten och hålet i ozonlagret, två olika miljöproblem.

Växthuseffekten är den process som har gjort så att det är möjligt för oss människor kan leva, utan den skulle medeltemperaturen vara -19°C.

Växthuseffekten sitter i atmosfären, den förhindrar solens farligaste UV-strålar för att komma in på jorden, den gör också att delar av solens strålar stannar kvar på jorden, det håller jorden varm.

Människan har med åren släppt ut mer och mer koldioxid och växthusgaser i atmosfären. Genom att köra bil så använder vi bensin, den kommer ut som koldioxid och vattenånga. Att värma upp husen med kolkraft eller olja, gör också att det släpps ut med koldioxid. Eftersom att det är bland annat de gaserna som håller värmen inne i atmosfären så ökar gaserna i atmosfären, då släpps mindre och mindre värme ut.

Konsekvenserna blir att växthuseffekten ökar och det förstör balansen i klimatet, det är orsaken till att temperaturen har blivit högre, glaciärer smälter och det blir översvämningar det gör att låglänta öar ödeläggs, forskare säger att havets höjd kommer stiga med en meter under det kommande seklet. Även att uttorkade öknar blir värre och mer uttorkade och svälta blir allt mer vanligt. 

Det vill säga att jordkatastrofer ökar.

Ozonlagret består av syreatomer. Den är farlig vid kontakt men skyddar oss för en stor del av den farliga strålningen i atmosfären.

Syremolekylerna består av två syreatomer som sitter ihop.

Kemiska processer vid markytan bryter ned ozonet i troposfären.

Processer som luftföroreningar från bland annat biltrafik och olika industrier.

Ozon finns i hela atmosfären, den viktigaste är den son ligger högst upp, den är som ett filter som skyddar oss från farliga de UV-strålarna.

Ozonskiktet har tunnats ut och det gör att det inte längre kan skydda oss människor och djur från den farliga strålningen, det leder till hudcancer, skador på ögon och påverkan på immunsystemet.

Många glömmer att även ekosystemet drabbas av detta problem.

Vissa djur har ingen hög tolerans av UV-strålning.

Tjockleken på ozonlagret varierar naturligt, det är som tjockast på våren, det blir tunnare och tunnare mot sommaren. Variationen beror på att transporten i atmosfären. Den är mycket skadlig, det bildas stora mängder ozon under transporteringen.

Pga människornas behov av elektricitet och bilar så har ozonlagret tunnats ut otroligt mycket sedan 1900-talet.

Det finns fortfarande ozon kvar i atmosfären men just ozonet på cirka 20 kilometers höjd har nästan helt försvunnit.

Det omtalade hålet i ozonlagret vid Antarktis är pga av det annorlunda klimatförhållandena, starka vindar, en kontinent som är centrerad runt polen och det mycket låga temperaturerna.

De låga temperaturerna skapar polarstratosfäriska moln som inte är bra för ozon.

Del 2

Fossila bränslen är den största källan till utsläpp av växthusgaser som bidrar till klimatförändringarna.

Vid all förbränning bildas koldioxid, det bidrar till växthuseffekten.

Koldioxidutsläppen skiljer sig åt mellan de olika bränslena.

Förbränning av kol ger upphov till högre utsläpp av koldioxid per energienhet än förbränning av olja och oljeprodukter som bensin och diesel.

Kolet som frigörs vid bensindrift kommer från mineralolja och kommer aldrig återföras till dess ursprung, istället bildas det mer koldioxid i atmosfären, det orsakar klimatförändringar.

Industrierna bidrar till mycket dåliga gaser växthuseffekten, etanol används ofta i industrier som lösningsmedel, det är en av de farliga gaserna som används.

Etanolen brukar också säljas som råvara inom kemin, då kallas den ättiksyra.

Man använder etanol i bensin vid många tillfällen.

Etanol bidrar inte till växthuseffekten. Det är pga att den skapas genom växter, det utgörs som kol och det innebär att det som kommer ut ur bilen redan har redan bundits från luftens koldioxid.

Etanolen kommer också ifrån skogsavfall. Energin har samlats från solen.

I båda av fallen så ingår kolet i ett kretslopp som kan hålla på i flera år enda tills framtiden eftersom att det inte blir något nettotillskott av koldioxid i atmosfären.

Forskare har fått fram fakta om hur bilar som går på etanol och biogas släpper ut mindre farliga gaser som påverkar naturen. Sverige är långt fram i utvecklingen mot ett ökat användande av förnybara biobränslen.

Fossila bränslen som olja, naturgas, kärnkraft och kol är inte förnybart.