Växthuseffekten är den process som har gjort så att det är
möjligt för oss människor kan leva, utan den skulle medeltemperaturen vara
-19°C.
Växthuseffekten sitter i atmosfären, den förhindrar solens
farligaste UV-strålar för att komma in på jorden, den gör också att delar av
solens strålar stannar kvar på jorden, det håller jorden varm.
Människan har med åren släppt ut mer och mer koldioxid och
växthusgaser i atmosfären. Genom att köra bil så använder vi bensin, den kommer
ut som koldioxid och vattenånga. Att värma upp husen med kolkraft eller olja,
gör också att det släpps ut med koldioxid. Eftersom att det är bland annat de
gaserna som håller värmen inne i atmosfären så ökar gaserna i atmosfären, då
släpps mindre och mindre värme ut.
Konsekvenserna blir att växthuseffekten ökar och det förstör
balansen i klimatet, det är orsaken till
att temperaturen har blivit högre, glaciärer smälter och det blir översvämningar
det gör att låglänta öar ödeläggs, forskare säger att havets höjd kommer stiga
med en meter under det kommande seklet. Även att uttorkade öknar blir värre och
mer uttorkade och svälta blir allt mer vanligt.
Det vill säga att jordkatastrofer ökar.
Ozonlagret består av syreatomer. Den är farlig vid kontakt men skyddar oss för en stor del av den
farliga strålningen i atmosfären.
Syremolekylerna består av två syreatomer som sitter ihop.
Kemiska processer vid markytan bryter ned ozonet i troposfären.
Processer som luftföroreningar från bland annat biltrafik och olika industrier.
Ozon finns i hela atmosfären, den viktigaste är den son ligger
högst upp, den är som ett filter som skyddar oss från farliga de UV-strålarna.
Ozonskiktet har tunnats ut och det gör att det inte längre kan skydda
oss människor och djur från den farliga strålningen, det leder till hudcancer,
skador på ögon och påverkan på immunsystemet.
Många glömmer att även ekosystemet drabbas av detta problem.
Vissa djur har ingen hög tolerans av UV-strålning.
Tjockleken på ozonlagret varierar naturligt, det är som tjockast
på våren, det blir tunnare och tunnare mot sommaren. Variationen beror på att
transporten i atmosfären. Den är mycket skadlig, det bildas stora mängder ozon
under transporteringen.
Pga människornas behov av elektricitet och bilar så har ozonlagret
tunnats ut otroligt mycket sedan 1900-talet.
Det finns fortfarande ozon kvar i atmosfären men just ozonet på
cirka 20 kilometers höjd har nästan helt försvunnit.
Det omtalade hålet i ozonlagret vid Antarktis är pga av det
annorlunda klimatförhållandena, starka vindar, en kontinent som är centrerad
runt polen och det mycket låga
temperaturerna.
De låga temperaturerna skapar polarstratosfäriska moln som inte är bra för ozon.
Del 2
Fossila bränslen är den största källan till utsläpp av
växthusgaser som bidrar till klimatförändringarna.
Vid all förbränning bildas koldioxid, det bidrar till
växthuseffekten.
Koldioxidutsläppen skiljer sig åt mellan de olika bränslena.
Förbränning av kol ger
upphov till högre utsläpp av koldioxid per energienhet än förbränning av olja
och oljeprodukter som bensin och diesel.
Kolet som frigörs vid bensindrift kommer från mineralolja och
kommer aldrig återföras till dess ursprung, istället bildas det mer koldioxid i
atmosfären, det orsakar klimatförändringar.
Industrierna bidrar till
mycket dåliga gaser växthuseffekten, etanol
används ofta i industrier som lösningsmedel, det är en av de farliga
gaserna som används.
Etanolen brukar också
säljas som råvara inom kemin, då kallas den ättiksyra.
Man använder etanol i
bensin vid många tillfällen.
Etanol bidrar inte till
växthuseffekten. Det är pga att den skapas genom växter, det utgörs som kol och
det innebär att det som kommer ut ur bilen redan har redan bundits från luftens
koldioxid.
Etanolen kommer också ifrån skogsavfall. Energin har samlats
från solen.
I båda av fallen så ingår kolet i ett kretslopp som kan
hålla på i flera år enda tills framtiden eftersom att det inte blir något
nettotillskott av koldioxid i atmosfären.
Forskare har fått fram fakta om hur bilar som går på etanol
och biogas släpper ut mindre farliga gaser som påverkar naturen. Sverige är
långt fram i utvecklingen mot ett ökat användande av förnybara biobränslen.
Fossila bränslen som olja, naturgas, kärnkraft och kol är inte förnybart.
