Växthuseffekten och hålet i ozonlagret, två olika miljöproblem.

Växthuseffekten är den process som har gjort så att det är möjligt för oss människor kan leva, utan den skulle medeltemperaturen vara -19°C.

Växthuseffekten sitter i atmosfären, den förhindrar solens farligaste UV-strålar för att komma in på jorden, den gör också att delar av solens strålar stannar kvar på jorden, det håller jorden varm.

Människan har med åren släppt ut mer och mer koldioxid och växthusgaser i atmosfären. Genom att köra bil så använder vi bensin, den kommer ut som koldioxid och vattenånga. Att värma upp husen med kolkraft eller olja, gör också att det släpps ut med koldioxid. Eftersom att det är bland annat de gaserna som håller värmen inne i atmosfären så ökar gaserna i atmosfären, då släpps mindre och mindre värme ut.

Konsekvenserna blir att växthuseffekten ökar och det förstör balansen i klimatet, det är orsaken till att temperaturen har blivit högre, glaciärer smälter och det blir översvämningar det gör att låglänta öar ödeläggs, forskare säger att havets höjd kommer stiga med en meter under det kommande seklet. Även att uttorkade öknar blir värre och mer uttorkade och svälta blir allt mer vanligt. 

Det vill säga att jordkatastrofer ökar.

Ozonlagret består av syreatomer. Den är farlig vid kontakt men skyddar oss för en stor del av den farliga strålningen i atmosfären.

Syremolekylerna består av två syreatomer som sitter ihop.

Kemiska processer vid markytan bryter ned ozonet i troposfären.

Processer som luftföroreningar från bland annat biltrafik och olika industrier.

Ozon finns i hela atmosfären, den viktigaste är den son ligger högst upp, den är som ett filter som skyddar oss från farliga de UV-strålarna.

Ozonskiktet har tunnats ut och det gör att det inte längre kan skydda oss människor och djur från den farliga strålningen, det leder till hudcancer, skador på ögon och påverkan på immunsystemet.

Många glömmer att även ekosystemet drabbas av detta problem.

Vissa djur har ingen hög tolerans av UV-strålning.

Tjockleken på ozonlagret varierar naturligt, det är som tjockast på våren, det blir tunnare och tunnare mot sommaren. Variationen beror på att transporten i atmosfären. Den är mycket skadlig, det bildas stora mängder ozon under transporteringen.

Pga människornas behov av elektricitet och bilar så har ozonlagret tunnats ut otroligt mycket sedan 1900-talet.

Det finns fortfarande ozon kvar i atmosfären men just ozonet på cirka 20 kilometers höjd har nästan helt försvunnit.

Det omtalade hålet i ozonlagret vid Antarktis är pga av det annorlunda klimatförhållandena, starka vindar, en kontinent som är centrerad runt polen och det mycket låga temperaturerna.

De låga temperaturerna skapar polarstratosfäriska moln som inte är bra för ozon.

Del 2

Fossila bränslen är den största källan till utsläpp av växthusgaser som bidrar till klimatförändringarna.

Vid all förbränning bildas koldioxid, det bidrar till växthuseffekten.

Koldioxidutsläppen skiljer sig åt mellan de olika bränslena.

Förbränning av kol ger upphov till högre utsläpp av koldioxid per energienhet än förbränning av olja och oljeprodukter som bensin och diesel.

Kolet som frigörs vid bensindrift kommer från mineralolja och kommer aldrig återföras till dess ursprung, istället bildas det mer koldioxid i atmosfären, det orsakar klimatförändringar.

Industrierna bidrar till mycket dåliga gaser växthuseffekten, etanol används ofta i industrier som lösningsmedel, det är en av de farliga gaserna som används.

Etanolen brukar också säljas som råvara inom kemin, då kallas den ättiksyra.

Man använder etanol i bensin vid många tillfällen.

Etanol bidrar inte till växthuseffekten. Det är pga att den skapas genom växter, det utgörs som kol och det innebär att det som kommer ut ur bilen redan har redan bundits från luftens koldioxid.

Etanolen kommer också ifrån skogsavfall. Energin har samlats från solen.

I båda av fallen så ingår kolet i ett kretslopp som kan hålla på i flera år enda tills framtiden eftersom att det inte blir något nettotillskott av koldioxid i atmosfären.

Forskare har fått fram fakta om hur bilar som går på etanol och biogas släpper ut mindre farliga gaser som påverkar naturen. Sverige är långt fram i utvecklingen mot ett ökat användande av förnybara biobränslen.

Fossila bränslen som olja, naturgas, kärnkraft och kol är inte förnybart.